Cecilia Hertz: ”Akuta behov inom hälso- och läkemedelsindustrin kan lösas med rymdforskningens hjälp”

Hur kan angelägna och akuta behov inom hälso- och sjukvård lösas med kunskap från yttre rymden? Granath Hälsa kontaktade Sveriges enda rymddesigner, Cecilia Hertz, för att bättre förstå vad rymdforskning och -teknologi kan lära hälso-, läkemedelsindustri och life science sektorn.

Visste du att fiberoptik som ursprungligen utvecklats för rymden gör att vi idag kan upptäcka grå starr i ett tidigt stadium? Eller att teknologi som utvecklats för att mäta och kommunicera strålningsdoser i rymden gör att vi kan mäta strålningsnivåerna i kroppen på cancerpatienter, vilket effektiviserar behandling och minskar skador på kroppsvävnad? Listan av innovationer för rymdbruk som utnyttjas och används inom vård, hälsa och medicinframställning är lång. Detta är något som industridesignern Cecilia Hertz gör mig uppmärksamma på. Hon har rymden som unik nisch och har vigt sin karriär till att hjälpa industrin genom att utnyttja rymdforskning och -teknologi.
– Väldigt mycket forskning bedrivs i rymden. Man tittar bland annat på ur hjärtvävnader beter sig i tyngdlöshet. Celler beter sig annorlunda i tyngdlösa miljöer, vilket kan bidra till att lösa cancerns gåta, säger Cecilia Hertz och nämner att det pågår hundratals forskningsexperiment på den internationella rymdstationen ISS. Den svensk-amerikanska astronauten Jessica Meir har till exempel genomfört undersökningar av hjärtvävnad, ett projekt som kallas för Engineered Heart Tissues, och syftar till att förstå hur vävnader beter sig i mikrogravitation, jämfört med hur de beter sig på jorden.

Världens första rymdambulans

Mikrogravitationslaboratoriet som finns på ISS är unikt och uppskattningsvis har laboratoriet varit värd för hundratusentals forskningsundersökningar från forskare i ett hundratal länder. Ändå får Cecilia Hertz ofta följande fråga: varför försöker hon lösa problem som finns i rymden, vore det inte bättre att lösa de problem vi har på jorden? Svaret kommer som ett rinnande vatten:

– För att den kunskap som finns i rymden kan lösa många problem på jorden. Rymdforskningen kan hjälpa oss skapa ett smartare och mer hållbart samhälle. Inte minst för patienter och sjukvårdspersonal.

Cecilia Hertz vet vad hon pratar om. I drygt 20 år har hon drivit det svenska rymddesignföretag Umbilical Design och har ett långtgående samarbete med NASA och ESA. Hon har designat världens första och enda rymdambulans och har vigt sin karriär åt att öka människors välmående på jorden med hjälp av rymdforskning och -teknologi.

– Forskningen som görs för rymdändamål går att tillämpa inom vården på jorden. Och när man tar in tänket skapas helt nya principer och möjligheter, säger Cecilia och fortsätter:
– Bara det faktum att så många excellenta material används i rymden kan lösa angelägna och akuta behov inom hälso- och sjukvården.

Lär av världens smartaste människor

Cecilias fascination för rymden föddes i slutet av 90-talet då hon studerade till industridesigner vid Lunds Tekniska högskola. Skolan drev projektet The S.T.A.R. Design Studio, ett samarbete med den amerikanska rymdflygstyrelsen NASA som gick ut på att studera och utveckla designkoncept för framtida livsmiljöer i rymden. Som en del av projektet och i samband med ett längre besök hos rymdflygstyrelsen i Houston, sköt Cecilias intresse i höjden.

– Jag var där en månad och under min vistelse fick jag möjlighet att möta några av de allra smartaste människorna i världen. Energin var hög och det var första gången jag träffade Fuglesang. Alltsammans gjorde stort avtryck på mig, säger Cecilia.

Efter vistelsen i Houston lyfte studierna från basstationen ordentligt. Cecilia valde att specialisera sig på rymddesign och som examensarbete designade hon inredningen till den Internationella Rymdstationens ISS räddningskapsel, världens första rymdambulans, som utvecklades för att evakuera rymdstationer. Den typen av nya rymdfarkoster tillverkas extremt sällan och X38-projekt, som rymdambulansen kallas, är omtalat än idag. Utvecklingsarbetet pågick i över tio år och Cecilias bidrag och engagemang gav henne en raketstart in i yrkeslivet. Sedan dess har hon arbetat på uppdrag av olika aktörer i många olika branscher, som alla har utvecklat sina affärer med hjälp av rymdteknik.

I samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset

För att identifiera hur sjukhusmiljöer och arbetsmetoder kan utvecklas har Cecilia bland annat gjort en förstudie i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset.

– Jag studerade hur akutsjukvårdspersonal arbetar, både i utryckningsfordon, på akutmottagningen och i operationssalar, för att kunna tillämpa teknik och design som vi använt i rymdambulansen. Under den här perioden ville jag bara jobba med att förbättra vården. Potentialen och behoven är så stora.

Cecilia nämner material med extremt lång hållbarhet, som klarar strålning och som inte släpper eller avdunstar gas, så kallad outgassing. Hon introducerar mig för begrepp som volume management och weightless thinking; att alla ytor i ett rum är lika mycket värda och att möjligheten att utnyttja volymen i ett rum, snarare än ytan, föder nya möjligheter.

– Mitt mål är att driva ny innovation med hjälp den här kunskapen. Den kan utnyttjas i till exempel operationssalar och laboratorier, för att påverka arbetsmiljön positivt och skapa möjligheter att upptäcka och behandla sjukdomar i ett tidigare skede, säger Cecilia och fortsätter:

– Förståelsen för hur jag som designer kan påverka, förbättra och driva förändring för människor som arbetar i sjukhus- och andra extrema miljöer, det är det som driver mig. Mycket går att åstadkomma med hjälp av rymdforskning och rymdmaterial, som kan ge både sjukvårdspersonal och patienter bättre förutsättningar.

Nödvändiga förändringar som krävs

Men att driva igenom förändringar inom vård- och läkemedelsindustrin är utmanande, det vet alla som försökt. Kanske är det till och med svårare än att bedriva forskning i rymden?

– Ur mitt perspektiv behöver kedjan av leverantörer och samarbetet mellan olika aktörer ses över för att nödvändiga förändringar ska kunna genomföras. Det gör mig frustrerad att se möjligheterna som finns men inte kunna ta mig in i processerna. Jag skulle önska att det fanns större möjligheter att driva innovation och bidra till utvecklingen i den här branschen, säger Cecilia.

Tidigare i år startade hon rymdföretaget I.S.A.A.C, tillsammans med astronauten Christer Fuglesang och entreprenören Mattias Hansson. Namnet I.S.A.A.C, som står för International Space Asset Acceleration Company, leder tanken till en världsberömd vetenskapsman men förklarar också vad det nya aktiebolaget faktiskt gör; de hjälper företag och organisationer att utnyttja kunskap skapad för rymden, i syfte att driva förändring på jorden.

Så löses angelägna problem

Inom vård- och läkemedelssektorn finns stora möjligheter att driva innovationsprojekt som kan lösa angelägna utmaningar påpekar Cecilia.

– Med I.S.A.A.C har vi utvecklat en digital process, tillsammans med innovatören Magnus Penker och bolaget Innovation 360, som tillåter att vi arbetar med en helt annan hastighet och budget än jag gjort tidigare. Vi räknar med att kunna ha med 30 bolag med i processen från och med nästa år, tidigare har jag haft möjlighet att jobba med max tre bolag per år. Tillsammans identifierar vi och hitta nya tekniklösningar på bolagens mest angelägna utmaningar.